Diskussionen om hemlösheten i Sverige innehåller aspekter från allt från arbets- och bostadsmarknad till hälso- och sjukvård, integration och utbildning. Men komplexiteten kring problemet får inte hindra det från att bemötas, särskilt inte vad gäller landets unga hemlösa.
Både individuella och strukturella faktorer spelar in i det stora antalet hemlösa i Sverige, som var så högt som 17 800 personer, enligt en siffra från 2005. Under 2011 kommer en ny kartläggning av hemlöshet äntligen att genomföras på nytt, då EU kommer att göra en folk- och bostadsräkning och Socialstyrelsen kommer att göra en nationell hemlöshetskartläggning.
Man kan resonera kring frågan på nationell, regional och lokal nivå, och för att nå sin lösning behöver den också bemötas på alla tre nivåer. Det finns många olika ansvar som måste identifieras och tas, från bland annat kommun och regering.
”Hemlöshet – många ansikten, mångas ansvar” var en strategi från regeringen som pågick under åren 2007-2009. Den innebar arbete för följande fyra mål:
1. Att alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån de personliga behoven.
2. Att alla som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska.
3. Att inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer.
4. Att antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. (Under 2008 berördes så många som 718 barn av vräkningar och under 2009 var siffran 618.)
Det finns stora variationer mellan kommuner när det gäller antalet barn som är berörda av vräkning. I maj i år skapades en arbetsgrupp knuten till Socialdepartementet som hade arbetet att analysera orsakerna till varför barn fortfarande berörs av vräkning och varför det i vissa kommuner är fler barn som berörs än i andra kommuner. Arbetet ska redovisas den 1 februari 2011 som senast.
Det arbete som personal på härbärgen gör är storartat, men det är viktigt att vare sig makthavare eller allmänhet gör misstaget att se på den sortens logi som en slutgiltig lösning. Vad en hemlös behöver är ett permanent och tryggt hem, inte ett temporärt och ofta bristfälligt kollektiv.
Även om det som framför allt krävs för att påverka hemlösas situation i landet är hållbara, politiska förändringar, så kan man ändå göra en del i rollen som privatperson. Här finns tips på vad!
Källa för statistik: Sweden.gov.se
