1892 startade en lärarinna vid namn Stina Quint ”Folkskolans barntidning”. Hon ansåg att barn läste för lite och eftersom många barn inte hade något annat än sina skolböcker fick Stina idén med en barntidning. Från början var tidningen fylld med berättelser och bilder, mer som böcker än artiklar. Från början kom tidningen ut en gång i veckan och var 8 sidor.
1924 dog Stina och härefter hade tidningen en svacka. Under den här tiden var det mer artiklar i tidningen men de visade inte mycket av världen utanför, den nämnde exempelvis aldrig andra världskriget under krigstiden.
1950 bytte ”Folkskolans barntidning” namn till ”Kamratposten” och fick framsida i färg. Tidningen fick mer av dagens utformning med sidor där läsarna själv fick skriva in, och tidningen annamade verkligen 1950-talets nya inställning till barn och tonåringar (som var ett helt nytt begrepp). På 1950-talet skiljde man dock mycket mellan flickor och pojkar, och hade sidor och tävlingar som var riktade enbart till antingen pojkar eller flickor.
Under 1960-talet blev tidningen mycket mer öppen och började skriva om det som ”var förbjudet”. Kamratposten började skriva om politik och första artikeln om sex kom 1969, och det var en spalt där läsarna kunde ställa frågor om sex. 1969 försvann även alla annonser från tidningen.
På 1970-talet fick tidningen mer den utformning som den har och mycket som fanns då kan kännas igen fortfarande. På 1980-talet blev Cecilia Torudds mask Karl-Putte Kamratpostens maskot och fanns kvar tills i början på 2000-talet.
2007 startade KPwebben vilket blev en jättesuccé. Det var ett community med samarbete med både polisen och BRIS, och hade närmare 60 000 medlemmar. Tyvärr lades KP-webben ner i våras.
Idag är Kamratposten många barns tillflykt, där de kan ställa frågor, lära sig om politik, nyheter och sex. Men det är också en tidning med serier, tips och kluriga sidor. Kamratposten skriver artiklar som är riktade till både tjejer och killar och tidningen genomsyras av en jämställdhet mellan alla läsare som är svår att hitta i andra tidningar. Kamratposten tar upp alla problem som berör barn och särskiljer sig verkligen från både många tv-program och andra tidningar för barn i samma ålder. Och de lyckas verkligen otroligt bra, och har en läsarkrets som är mellan 7-15 år.
Kamratposten sätter verkligen rättigheten Barns bästa i främsta rummet på sin spets. Tidningen håller toppkvalitet och när man läser igenom den kan man inte hitta något vuxenmoraliserande eller förtryck.
Grattis Kamratposten till era 120 år, vi hoppas på 120 år till, minst!
Här kan du läsa mer om Kamratposten och prenumerera (tidningen finns tyvärr inte i butik utan endast som prenumeration).
