Under de senaste tjugofem åren har den psykiska ohälsan hos unga kvinnor eskalerat. Det visar rapporten Barn och unga 2013, från Folkhälsomyndigheten. Ångest, självskadebeteenden, stress, besvär med sömnproblem och nedstämdhet är alla vanligare än förr.
Sverige ska vara ett av de bästa länderna i världen på både jämställdhet, Barnkonventionen och att hedra andra former av mänskliga rättigheter. Ändå ökar den psykiska ohälsan allra mest hos kvinnor mellan 15 och 24. Gergö Hadlaczky, som forskar om självmord, intervjuades i Aftonbladet om det faktum att så många av de unga i rapporten är flickor.
– De tror att det är fel på dem själva.
Psykiska ohälsa ökar i samhället i stort. Men ”oro och ängslan” var exempelvis dubbelt så hög hos just unga kvinnor som hos unga män under åren 2009-2011 och inläggningarna av unga kvinnor i den psykiatriska slutenvården fördubblades mellan 1992 och 2010. Så vilka förändringar krävs i ett samhälle där unga kvinnor tror att det är fel på dem?
Stress, trauma, missbruk och svåra hemförhållanden är vanliga skäl till att man mår dåligt. Det är också alltför vanligt att psykisk ohälsa vare sig upptäcks eller behandlas i tid. Men inga av de här sakerna förklarar varför just kvinnor far särskilt illa. Istället ska man kanske titta på annan ny statistik, där könsskillnaden också gjort sig påmind.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har den genomsnittliga svenska mannen vid nitton års ålder 60 100 kronor att röra sig med per år, medan en nittonårig kvinna har 37 800. Räknat på en arbetsdag mellan 08-17 arbetar en genomsnittlig kvinna gratis efter kl. 15:52, eftersom män tjänar 14% mer i lön än kvinnor i Sverige. Förra året uppskattade Världshälsoorganisationen att 35 procent av världens kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld under sitt liv. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting får kvinnor i landet sämre, mindre och mer problemfylld vård än män. Bara cirka 6 procent av Sveriges VD:ar är kvinnor, enligt fackförbundet Ledarna. Även inom media och nöjesvärlden finns hinder för den tjej som vill identifiera sig som någon som tänker, känner och agerar fritt. Det s.k Bechdel-testet går ut på att en film godkänns om den innehåller två namngivna kvinnliga rollfigurer som pratar med varandra om något annat än män. Två av tre svenska storfilmer klarar inte det, än färre utländska. På listan över de 100 största filmerna 2014 fanns bara en enda film regisserad av en kvinna. Kort sagt – exempel på varför unga kvinnor är överrepresenterade bland personer med psykisk ohälsa skulle kunna hittas i ekonomin, vården, kulturen, brottsligheten, den kommersiella marknaden och arbetet.
Regeringens jämställdhetspolitik säger att det är deras uppgift att ”skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation”. Mot bakgrund av Socialstyrelsens rapport kan man stilla notera att det inte finns en minut att förlora.
_____________________________________________________________________________
Hit kan man vända sig om man mår dåligt
Vårdcentral, ungdomsmottagningen, annan läkarmottagning eller psykiatrisk mottagning.
Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, fritidspersonal.
Nationella hjälplinjen: 020 22 00 60. Alla dagar kl 13–22.
SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08 34 58 73. Telefonjour varje dag kl 19–22
Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se
Jourhavande präst: via 112. Alla dagar kl 21–06
Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80. Alla dagar nattetid, kl 21–06
BRIS – Barnens hjälptelefon: 116 111. Alla dagar kl 10-22
BRIS vuxentelefon – om barn: 077 150 50 50. Måndag–fredag kl 10–13
Jourhavande adoptionskompis: 020 64 54 30
Röda Korsets telefonjour: 0771 – 900 800. Alla dagar kl 14–22.
Röda Korsets mobilchatt SMS:a Kompis till 71 700. (kostar som ett vanligt sms). Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.
Röda Korsets datorchatt: www.jourhavandekompis.se. Vardagar kl 18-22 och helger 14–18.
RFSL: Ring 020-34 13 16 eller skriv till boj@rfsl.se
Självmordsupplysningen: Chatt vardagar kl 19-22. www.mind.se
Upplever du att du har blivit diskriminerad på grund av psykisk ohälsa? Antidiskrimineringsprojektet Din Rätt drivs från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa och har kostnadsfri juridisk rådgivning, insamling av anonyma historier och mycket annan information om vad man kan göra för att få upprättelse.
Läs Socialstyrelsens rapport från 2013 här.
