Upprepade gånger har Sverige kritiserats av FN:s barnrättskommitté för sin barnpolitik och 2009 rekommenderades regeringen bl.a. att ta fram en handlingsplan för att bekämpa barnfattigdomen. Idag lever många av Sveriges barn i fattigdom och sedan finanskrisen slog till har antalet ökat. I skolan bidrar dolda avgifter till utanförskap och förhindrar möjligheten till lika lärande. Loven innebär inte bara långa ensamma dagar utan också ett mål mat mindre om dagen. “Arenan skola är mest akut i dagsläget,” säger Lena Holm generalsekreterare på Majblomman.
Enligt Skollagen ska den fria grundskolan vara avgiftsfri men insamlingar till klassresor, matsäck till friluftsdagar och fruktstunder är bara några av de dolda avgifter som familjer förväntas betala. “Skolan måste hållas så kostnadsfri som möjligt så att alla har möjlighet att delta i de olika aktiviteter som arrangeras,” säger Lena.
Majblommans arbete har sin utgångspunkt i FN:s barnkonvention, vars grundtankar är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, att man som barn har rätt att få sina grundläggande behov uppfyllda, få skydd mot övergrepp och utnyttjande och att man har rätten att få uttrycka sin mening och att bli respekterad. Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen men konventionen gäller inte som svensk lag. Istället ligger ett stort ansvar på kommunerna och de flesta beslut som rör barnets liv och vardag fattas lokalt.
I Majblommans årsrapport från 2011 framkommer det att endast 10 av 253 kommuner som deltog i undersökningen har en plan gällande bekämpningen av barnfattigdomen. “Det är jätteallvarligt att så få kommuner har en plan. Det är få kommuner som faktiskt förstår att det finns ett problem och ser det specifika problemet utifrån barnens behov och villkor. Jag kan inte poängtera hur viktigt det är att man som kommun har en plan för hur man ska bekämpa barnfattigdomen,” säger Lena om det dystra resultatet
Att öka kunskapen bland alla de som arbetar och fattar beslut om och som berör barn är en av Majblommans viktigaste uppgifter. Majblommans Riksförbund tar fram studiematerial, handböcker och rapporter som beskriver och upplyser om barnfattigdomen och runtom i Sverige finns ca, 700 Majblommeföreningar som sköter den lokala kontakten med skolan.. Under Almedalsveckan är de närvarande och annonskampanjer och särskilda insamlingskampanjer, där försäljningen av majblomman är en av dem, är också en del av deras arbete. Under särskilda Barnfattigdomsdagar åker Lena runt i landet och träffar tjänstemän, kommunpolitiker och andra verksamma inom och kring barn för att upplysa om barnens situation.
“Vi försöker nå ut till skolpolitiker, socialutskottet i Riksdagen, olika nämnder, kommunpolitiker och de som är engagerade i de frågor som rör barn så som sjuk- och hälsovården. Dilemmat är att det tar lång tid att förändra politiska delar, vissa behov är akuta och behöver åtgärdas direkt,” säger Lena. Ett av de strukturella problem som regering och riksdag försöker få bukt med och som ligger till grund för fattigdomen är arbetslösheten, men medan det tar lång tid att förändra det arbetsmarknadspolitiska läget så är de dolda avgifterna i skolan något man kan åtgärda omedelbart. Den rekommendation för dolda avgifter i skolan framställd av Skolinspektionen anser Majblomman inte vara tillräcklig.
Att inte kunna åka med på skolutflykter eller delta i olika moment har långtgående konsekvenser för barnet. Det skapar ett utanförskap och påverkar rätten till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Att inte alla har samma möjligheter att lära och utvecklas, vilket man gör av många av de skolaktiviteter som idag måste bekostas av familjen, leder indirekt till ökade klyftor mellan de rika och fattiga. “Som barn blir man väldigt lätt stigmatiserad. Utanförskapet kan leda till dåligt självförtroende. Däremot är det inte alltid att den gemenskap många finner i utanförskapet behöver leda till något destruktivt,” förklarar Lena.
Dessutom har Majblomman drivit frågan om skolbarns rätt till glasögon under flera års tid. De anser att barn har rätt till stöd och bidrag till glasögon för att kunna tillgodogöra sig sin utbildning på bästa möjliga sätt. I dagsläget är det avgörande i vilken kommun man bor om man får bidrag eller ej vilket också innebär att alla landsting inte följer hälso- och sjukvårdslagen.
Det bör påpekas att fattigdomen blir extra tydlig vid skolloven- skolverksamheten stänger och det finns inte tillräckligt med vuxenstöd eller aktiviteter för barn. Ofta har föräldrarna fem veckors semester medan barnen har 16 veckors ledighet, detta innebär långa ensamma dagar och för många försvinner även ett mål mat om dagen. Majblomman arrangerar årligen sommaraktiviteter så som lägret på Galtarö. Det och många andra aktiviteter som går direkt tillbaka till barnen finansieras av försäljningen av majblomman, engångs- och månadsbidrag från privatpersoner och företag och ideellt arbete.
För att bekämpa barnfattigdomen anser Lena att det viktigaste är att allmänheten förstår att det är ett strukturellt problem som existerar. Kunskapen bland allmänheten i ämnet är begränsad eftersom föräldrar och barn ofta väljer att mörka sin situation. “Jag tror att sättet man betraktar fattiga är en stor anledning till att det blir svårare att bekämpa barnfattigdomen. I dagens samhälle där man värderas efter vad man gör och åstadkommer beskylls ofta de fattiga, att det är deras eget fel, att de har gjort fel prioriteringar och val i livet. Dessa värderingar kring hur man ser på fattiga gör också att den fattige skäms,” säger hon.
Vill man veta mer om barnfattigdomen i Sverige kan man besöka Majblommans hemsida där det också finns det möjlighet att bli månadsgivare samt att skänka ett engångsbelopp och så kan man köpa många majblommor såklart! Med gemensam kraft kan vi förbättra villkoren för Sveriges barn och ge dem chansen till en ljusare framtid.
