Skolverket har gjort den hittills största granskningen i Sveriges historia av de metoder som används i skolan för att förebygga mobbning. De flesta skolor tillämpar en kombination av olika anti-mobbning-organisationers program, vilka Skolverket utvärderat. I Skolverkets slutrapport ‘Utvärdering av metoder mot mobbning’ rapporteras att flera metoder som ingår i de olika organisationernas program har motsatt effekt och istället leder till ökad mobbning.
Skolverkets utvärdering var en del av regeringens satsning mot mobbning. I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, daterat den 15 februari 2007, meddelar regeringen att de kommer att satsa 40 miljoner de kommande fyra åren på att utveckla förebyggande åtgärder mot mobbning. I samma pressmeddelande beskriver utbildningsminister Jan Björklund Sverige som ett u-land när det gäller mobbningsbekämpning. Målet med att sammanställa och kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning är att ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan.
De åtta organisationers mobbningsprogram som granskats av Skolverket är Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET- Social och emotionell träning, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. Ingen skola använder sig av enbart ett mobbningsprogram, utan ofta en kombination av flera, och under tre år har Skolverket samlat in kvalitativ och kvantitativ data från 39 olika skolor och tre enskilda fall har följts upp.
I Skolverkets rapport,‘Utvärdering av metoder mot mobbning’, går det att läsa: “Det stod tidigt klart att det inte var möjligt att mäta programeffekter i skolorna eftersom ingen skola använder enbart ett program. Utvärderingen mäter därför effekter av enskilda insatser. Resultaten visar bland annat att olika insatser har olika effekt för pojkar och flickor samt olika effekt beroende på om mobbningen är social eller fysisk. Den visar också att ingen enskild insats har dramatiskt positiva effekter. För att en skola ska lyckas förebygga och åtgärda mobbning krävs ett systematiskt arbete och en kombination av insatser.”
Även om Skolverket betonar att mobbningsproblematiken är komplex och beror på en mängd faktorer så är det bevisat att metoder som särskilda lektioner som är till för att utveckla elevers sociala kompetens, medling som används som rutin vid konflikt mellan elever och elever som aktörer (så som kamratstödjare eller medlare) ökar mobbningen. Kamratstödjare beskrivs av Skolverket som kontraproduktiva mot kränkningar och för att minska antalet förövare: “Det är komplicerat hur kamratstödjare utses. Ibland väljs elever som inte klarar av uppgiften eller som själva kränker andra. Det händer också att elever kränks under proceduren när kamratstödjare väljs. På samma sätt som elever som har rollen som medlare beskriver kamratstödjare att de upplever uppgiften som svår och ansvarstyngd samt att de ibland blir utsatta av andra elever på grund av sin roll.”
Friends använder sig av metoden kamratstödjare, vilka de kallar kompisstödjare, i sitt program mot mobbning. Efter Skolverkets rapport har de valt att ändra riktlinjerna för kompisstödjararbetet. De nya riktlinjerna innebär att skolorna har möjlighet att arbeta med Friends utan att använda sig av kompisstödjare och de avråder också skolorna att använda sig av kompisstödjare som en akut insats vid mobbning. De erbjuder också fler kompisstödjare i varje klass med motiveringen att både skollagen och diskrimineringslagen ställer krav på att skolorna ska ha likabehandlingsplaner och att eleverna ska vara delaktiga i likabehandlingsarbetet.
“I Skolverkets utvärdering lyftes elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet fram som en effektiv insats mot mobbning. Samtidigt fick Friends kritik för hur kompisstödjare används i arbetet. Vi tog till oss av den kritiken och satte igång en stor intern utredning för att få ett ordentligt beslutsunderlag. Vår utredning visade att arbetet med kompisstödjare på de allra flesta skolor fungerar bra, men även att kompisstödjarmodellen kan innebära risker,” meddelar Amelie Furborg pressansvarig på Friends.
Barn-och elevombudet är en av de organisationer som arbetar kontinuerligt med Skolverket för att utveckla information och stöd till skolornas arbete mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius påtalar vikten av att mobbningsorganisationerna utvärderar sitt arbete: “I de olika organisationerna finns ett starkt engagemang för att få stopp på mobbning och det är viktigt att ta till vara på det. Men det är viktigt att organisationerna är insatta i den nya skollagen. I den nya skollagen framhålls vikten av den trygga miljö som alla elever har rätt till. Det är också viktigt att de olika organisationerna tar till sig av den forskning som idag finns på området och också utvärderar det man gör.”
Skolverkets slutrapport främhäver att varje skola är unik och att man måste jobba utifrån skolans egna förutsättningar. Systematik, ett gott skolklimat, hela skolan-ansats och att elever görs delaktiga i arbetet mot mobbning beskrivs som en framgånsformel för effektiv motverkan av mobbning. Arrhenius påtalar också att det är viktigt att läsa hela rapporten för att se vad som är effektivt och vad som inte är det i arbetet mot mobbning: “Det finns bra och dåliga delar i de program som Skolverket har utvärderat. Därför är det viktigt att läsa hela rapporten för att se vad som är framgångsfaktorer och inte. Varje skola är unik och det går inte att kopiera någon annans metod. Jag tror att det viktigaste är att kartlägga hur det ser ut i skolan och de som vet hur det ser ut och är de verkliga experterna det är eleverna. En fungerande och aktiv plan mot kränkande behandling och diskriminering där elever involverats är avgörande.”
På Friends hävdar man att kompisstödjare är ett bra sätt att organisera arbetet kring elevers delaktighet i likabehandlingsarbetet och bekämpningen av mobbning men påtalar att skolornas verksamhet kräver vissa förutsättningar exempelvis ett tydligt uttalat vuxenansvar samt en viss trygghet i klasserna. Finns inte detta bör man hitta andra sätt att arbeta med elevdelaktighet.
Amelie Furborg, pressansvarig på Friends, säger: “Kort sagt: Varje skola är unik och måste utgå ifrån sina förutsättningar. Kartlägg verksamheten, följ upp och analysera. Fungerar arbetet – fortsätt! Fungerar det inte – förändra!”
Med andra ord räcker det inte bara att skolan använder sig av ett eller flera mobbningsprogram, skolans arbete måste präglas av systematik. Delvis att man har en plan för hur programsamarbetet ska hållas vid liv och fördjupas men också att man följer upp och utvärderar sitt arbete. Lärare och elever ska samarbeta i det förebyggande arbetet mot mobbning men det måste finnas ett tydligt uttalat vuxenansvar som sträcker sig utanför lektionstid. Lärare och vuxna måste finnas tillgängliga och välja att se vad som pågår i korridorer, vid toaletter och på raster. För att uppnå målet att ingen elev ska vara rädd för att gå till skolan krävs att värdegrundsarbetet måste genomsyra hela skolans verksamhet och att varje person inom skolans värld är engagerad.
Läs vidare här:
