Trots att Barnkonventionen är den konvention för mänskliga rättigheter som ratificerats av flest stater är det den enda rättighetsrelaterade konventionen med statsrapporteringsskyldighet som inte har erbjudit enskilda personer möjligheten att få klagomål prövade internationellt.
För att använda enklare ord: Trots att så många stöder Barnkonventionen kan man som barn inte söka upprättelse internationellt ifall ens rättigheter har kränkts. Fram till nu. Den nittonde december beslutade FN:s Generalförsamling att anta ett tilläggsprotokoll om en internationell klagomekanism till FN:s konvention om barnets rättigheter.
”Det är ett viktigt framsteg”, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. ”Det är en milstolpe i arbetet med att stärka barnets rättigheter och genomföra Barnkonventionen i praktiken. Om rättigheter ska ha någon innebörd måste det finnas effektiva medel för upprättelse.”
Med det här beslutet visar världssamfundet att också barn ska ha rätt att klaga/få upprättelse när deras rättigheter har kränkts. Pressen ökas på enskilda stater att uppfylla de skyldigheter de har enligt Barnkonventionen. Med tilläggsprotokollet blir det också möjligt för barn och deras ombud att i dessa ärenden vända sig till FN:s barnrättskommitté när alla nationella rättsmedel är uttömda.
För att tilläggsprotokollet nu ska träda ikraft krävs ratificering av tio medlemsstater. FN:s Barnrättskommitté uppmanar staterna ”att arbeta särskilt med att se till att effektiva procedurer, som tar hänsyn till barnet, finns tillgängliga för barn och deras ombud.”
En internationell klagomekanism innebär högre krav på att staterna förbättrar och stärker de nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. Det innebär sannolikt och förhoppningsvis även att praxis utvecklas om hur artiklarna i konventionen ska tolkas.
